2008-11-27 En stor grupp människor med psykisk sjukdom är förlorare i den nya tandvårdsförsäkringen. Tandvården blir dyrare för dem som har bra tandstatus men som behöver mycket profylax på grund av sin sjukdom. Det rör sig om upp till 350 000 personer.

Människor med psykiska problem orkar inte alltid sköta munvården optimalt. Många tar mediciner som kan orsaka muntorrhet och det är också vanligt med oregelbundna matvanor, åtminstone periodvis. Det innebär att de riskerar försämrad munhälsa.

Patienter med psykisk sjukdom bör därför betraktas som högriskpatienter, och tandvården bör hålla dem under uppsikt, anser Inger Stenberg, övertandläkare vid kliniken för oral medicin i Göteborg. Hon har arbetat med tandvård för psykiskt sjuka sedan 1982.

Mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning, upp till cirka 700 000 personer, behöver extra tandvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa, uppskattar hon.

Minst hälften av alla psykiatriska patienter har en bra tandstatus, men för att behålla en god munhälsa behöver de mycket profylax. Det rör sig om patienter med ångestsjukdom, depressionssjukdom eller vanförställningar, bland annat. Denna grupp förlorar på det nya tandvårdsstödet, enligt Inger Stenberg.

Oftast klarar sig rätt så bra hemma, men det rör sig många gånger om ekonomiskt svaga personer eftersom de är för sjuka att arbeta.

Besök hos tandhygienisten kan bli dyra för dem, även om de inte når upp till karensbeloppet för att få subventionerad tandvård, konstaterar Inger Stenberg. Hon befarar att en del patienter kommer att tacka nej till hygienistbesök när de nu måste betala hela kostnaden själva, men det är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna.

Tidigare hade psykiskt sjuka med måttligt vårdbehov ofta haft förhöjd ersättning från Försäkringskassan.

Bättre för en del
För psykiskt sjuka med stora tandvårdsbehov är det nya tandvårdsstödet bättre än den gamla förhöjda ersättningen, eftersom all tandvård nu räknas in i högkostnadsskyddet. Tidigare gällde det enbart protetiska åtgärder, men psykiatriska patienter behöver ofta förebyggande och reparativ tandvård.

Trots förbättringarna kan tandvården bli dyr för psykisk sjuka. Tandläkarens priser är ofta högre än referensprislistan och patienten får då betala mer än karensbeloppet på 3 000 kronor innan de får subventionerad tandvård. Även när högkostnadsskyddet träder i kraft, betalar de mer än hälften om tandläkarens priser är högre än referenspriserna.

Fler behöver intyg
Människor med psykiska funktionshinder och nedsatt sjukdomsinsikt som medför stora svårigheter i det dagliga livet har rätt till gratis munhälsobedömningar och nödvändig tandvård.

För patienter med intyg om nödvändig tandvård innebär det nya tandvårdsstödet ingen förändring.
Om de svårt psykiskt sjuka får tandvårdsstödsintyg, får de den tandvård som de behöver. Men landstingen gör olika bedömningar och många som skulle behöva tandvårdsstödsintyg blir utan, tror Inger Stenberg.

Mellan två och tre procent av den vuxna befolkningen, eller upp till cirka 200 000 personer över 20 år, behöver tandvårdsstödsintyg, anser hon.
Janet Suslick

» Gå till nyhetsarkivet