2008-11-04 Regeringens forskningsproposition öppnar möjligheter till ytterligare en forskarskola inom odontologi. Lars Matsson, dekanus vid Tandvårdshögskolan i Malmö föreslår en forskarskola i klinisk odontologi med starka inslag av samhälls- och beteendevetenskap.

Forskningspropositionen lovar ett tillskott på sammanlagt fem miljarder kronor till forskning i Sverige under åren 2009 till 2012. Det är positivt för universitetsvärlden i stort, men än så länge är det svårt att veta hur den odontologiska forskningen kommer att påverkas.

Propositionen föreslår sammanlagt 1,55 miljarder kronor i utökade anslag till lärosätena under åren 2009 till 2012.

De nya pengarna satsas främst på forskning som publiceras och citeras flitigt i vetenskapliga tidskrifter samt forskning som lockar till sig mest i externa medel. Tio procent av de befintliga anslagen från staten föreslås omfördelas enligt samma kriterier.

– Odontologerna har inte samma förutsättningar som många andra discipliner att hamna högt i citering eller att attrahera stora forskningsanslag. Risken är att man hamna i en nedgående spiral, befarar Lars Matsson, som är ordförande i odontologiska fakultetens forsknings- och forskarutbildningsnämnd i Malmö.

– Någon öronmärkning av pengar för odontologisk forskning finns inte, så om vi inte kan bygga upp en forskning som premieras i det nya budgetsystemet kan vi hamnar ordentligt på efterkälken.

Starkare koppling till medicin
Även Eva Hellsing, prefekt vid Karolinska institutets institution för odontologi, fruktar att tilldelningen av statliga medel till den odontologiska forskningen kan minska.

– I dag har den odontologiska kliniska forskningen generellt svårt att dra till sig stora externa forskningsanslag samt att publicera i tidskrifter med höga "impactfactors". Jag tror vi kommer att se en utveckling mot färre och större forskargrupper och med starkare koppling till annan basvetenskaplig och klinisk forskning vid Karolinska institutet, spår hon.

Traditionen med många små grupper inom odontologin kommer på sikt att försvinna på grund av brist på finansiering, tror Eva Hellsing.

Ännu en forskarskola?
Internationellt sett är den svenska odontologiska forskningen fortfarande stark, enligt Lars Matsson.

Både han och Eva Hellsing tar upp den nationella forskarskolan i odontologisk vetenskap som startar till våren som ett exempel på hur odontologisk forskning stärks genom nationellt samarbete.

I propositionen föreslås nya kliniska forskarskolor. Lars Matsson hoppas på ytterligare en forskarskola i odontologi, gärna med viss inriktning på samhällsvetenskap och beteendevetenskap.

Även Anders Holmlund, vice ordförande i Sveriges Tandläkarförbund hoppas att propositionen innebär en förstärkning av klinisk forskning inom odonotologi. Tandläkarförbundet arbetar med en ny forskningspolicy som betonar vikten av klinisk forskning.

Fond för odontologisk forskning
Ett annat sätt att stärka odontologi och tandvården är att bygga upp en fond för klinisk odontologisk forskning som olika tandvårdsintressenter i landet bidrar till.

– En sådan fond skulle inte bara ge ett direkt resurstillskott till forskningen, utan även indirekt gynna odontologin i den interna konkurrensen om statliga forskningsmedel, säger Lars Matsson.

Fonden för odontologisk forskning kan gynnas av ett regeringsförslag att donationer till forskning och utbildning ska ge rätt till skatteavdrag.

Strategiska områden
En helt ny satsning på strategiska forskningsområden främst inom medicin, teknik och klimat finns med i propositionen. Sammanlagt satsas 1,8 miljarder kronor på 24 områden mellan 2009 och 2012.

Medicin föreslås få ett tillskott på sammanlagt 585 miljoner kronor. På listan över områden som gynnas med särskilda medel finns molekylär biovetenskap, diabetes, neurovetenskap, cancer, vårdforskning, stamceller och regenerativ medicin, epidemiologi och psykiatri. Genom samarbete kan pengar komma tandläkare och odontologisk forskning tillgodo.

– Troligen kommer medel att ges till stora, etablerade forskarsgrupper och för oss odontologer gäller det att bygga allianser med starka medicinska grupper för att dra nytta av dessa pengar, resonerar Lars Matsson.

Storsatsning på KI
Eva Hellsing är positiv till att stora medel går direkt till universitet och högskolor och inte mellanlandar på forskningsråden. Karolinska institutet (KI) tillhör de stora vinnarna. KI får ett tillskott på nästan 22 procent.

Enligt Kaj Fried, som vid årsskiftet efterträder Eva Hellsing som prefekt vid KI:s institution för odontologi, kan det stora tillskottet ge möjlighet till en generell förstärkning av KI:s forskning, som även kan komma odontologiskt inriktad forskning tillgodo.

Det kan ske genom tillgång till resurs- och kompetenscentrum, exempelvis inom avancerad gen- och proteinteknologi samt bioinformatik, där datorberäkningar används för att analysera molekylärbiologiska data. Sådana "core facilities" erbjuder olika tjänster för att underlätta samarbete mellan forskare och öka vetenskaplig produktivitet. Kaj Fried hoppas också på flera tjänster för nydisputerade forskare.
Janet Suslick

» Gå till nyhetsarkivet