Omkring 20 000 personer lider av funktionsnedsättningar som kan ge olika orofaciala problem. På Mun-H-Center får många av dem hjälp med att sköta sin orala hälsa, men hit kan också tandläkare vända sig för att få råd och kunskap. Och många gör det.

När Mun-H-Center utsågs till ett nationellt orofacialt kunskapscenter 1999 innebar det ett lyft för verksamheten; mer resurser än tidigare kunde satsas på att samla in och sprida kunskap om patienter med ovanliga diagnoser. Detta har i sin tur lett till att allt fler patienter fått möjligheter till god tandvård, patienter som tidigare var mer eller mindre bortglömda. Utvecklingen när det gäller utrustning visar på ett konkret sätt hur dessa patienters vårdbehov betraktades när verksamheten vid Mun-H-Center startade; man fick ta över utrustning som kliniker ville göra sig av med. Under åren har det skett en markant förändring, och i dag har centret vid havet på Lilla Amundön söder om Göteborg och vid odontologen i samma stad högsta kvalitet på sin utrustning och kan ge patienterna den bästa möjliga tandvården. Den forskning som bedrivs leder ständigt till att nya diagnoser upptäcks och kartläggs och att nya hjälpmedel tas fram för att hjälpa patienterna att sköta sin egen orala hälsa.

Mycket återstår att göra för dessa patienter, anser övertandläkare och klinikchef John Bratel:

– Visserligen uppmärksammas dessa patienter betydligt mer i dag än tidigare, men det behövs mer kunskap om orofaciala funktionshinder ute i tandvården. Det finns ett sug efter detta, det visar intresset för våra kurser och våra introduktionsdagar, säger han. Han berättar att man nu också fått möjlighet att medverka och presentera sin verksamhet vid tandläkarutbildningen vid ki, Huddinge, och han hoppas att också de övriga utbildningsorterna ska visa sitt intresse.

När det förra tandvårdsstödet infördes 1999 gjordes extra ekonomiska insatser för dessa patienter, men John Bratel är ändå inte riktigt nöjd:

– De får stöd för den basala tandvården, men många behöver ytterligare hjälp, vilket kan bli dyrt för patienterna eftersom kostnaderna då inte täcks av det som ingår i nödvändig tandvård. Tyvärr kommer inte tredje steget i tandvårdsstödet att mynna ut i extra stöd för dessa patientgrupper.

Unik databas

I Mun-H-Centers databas finns i dag drygt 200 sällsynta diagnoser registrerade, och ett stort antal av dessa är utförligt beskrivna. Det gäller allt från medicinska till orofaciala symtom. Databasen är unik i sitt slag i världen, och den som så önskar kan söka information via centrets hemsida.

De patienter personalen på Mun-H-Center möter och behandlar har olika orofaciala funktionsnedsättningar. Det kan röra sig om sug-, ät-, tugg- och sväljsvårigheter, talsvårigheter, dregling, tandgnissling, sömnapné, felställningar och tandavvikelser i bettet.

Patienter behandlas till viss del på centret på Lilla Amundön, men de flesta behandlingarna utförs på odontologen i Göteborg. I många fall handlar patienternas besök också om konsultation varefter den fortsatta behandlingen kan utföras på patientens hemmaklinik.

På Mun-H-Center bedrivs också forskning om ovanliga diagnoser, man utvecklar hjälpmedel till patienterna och anordnar utbildning för bland annat tandvårds- och vårdpersonal. När Tandläkartidningen besöker centret, som ligger insprängt mellan bergsknallarna ett par stenkast från havet, har en stor grupp logopeder samlats för en utbildningsdag.

Patienter med orofaciala funktionsnedsättningar behöver ofta olika hjälpmedel för att klara sin munhygien. Alldeles innanför entrén på centret finns flera montrar som är fyllda med allt från specialtandborstar till specialredskap för tuggträning. Tandhygienist Annette Carlsson ansvarar för hjälpmedelsverksamheten och arbetar med detta tillsammans med sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, tandhygienist och tandläkare.

– Ytterst handlar det om att försöka få patienterna att klara av sin munhygien på egen hand. Då underlättar olika hjälpmedel, förklarar hon och berättar att dessa kan beställas från hemsidan www.mun-h-center.se

Lekfullt lärande

I centrets behandlingsrum med utsikt mot havet träffar jag logoped Lotta Sjögren. Hon disputerade i våras på en avhandling om dystrofia myotonika, en neuromuskulär ärftlig sjukdom som kännetecknas av en försvagning av musklerna i ansikte och mun med bland annat sväljproblem och dregling som följd. Det är för övrigt den första avhandling som publicerats inom verksamheten.

Lotta Sjögren och ortodontisten Marianne Bergius på Mun-H-Center har varit med om att utveckla ett datorbaserat träningsredskap, som hjälper barn som behöver träning med bit- och tuggfunktion. Programmet heter Toykit. I stället för en datormus får barnet använda ett bitmunstycke och klicka sig förbi olika hinder som på ett lekfullt sätt visas på skärmen. Programmet gör det möjligt att också lägga in exempelvis bilder från familjens fotoalbum. Barnet kan sedan via munnen »tugga« sig fram mellan bilderna.

– Det gör träningen lite roligare för barnen, förklarar Lotta Sjögren.

Tandsköterskan Lena Gustafsson ansvarar för den externa informationsspridningen och förlagsverksamheten. En tandläkare har just hört av sig och vill få information om Goltz syndrom, som bland annat ger symtom i form av kluven läpp och gom. I databasen tar hon fram alla de fakta som finns om syndromet, allt från medicinska till odontologiska. Hon söker också efter artiklar i andra databaser. I hennes arbetsuppgifter ingår också att genom olika program träna barn att äta och tugga.

– Ofta sker det genom olika spel för att göra det mer stimulerande för barnen, berättar hon.

En bit bort sitter tandsköterskan Pia Dornérus. Hon har flera arbetsuppgifter, bland annat arbetar hon med utbildning och bokningar av kurser. Hon har varit med om att utveckla inskolningsmetoden »1000-inlärning«, som genom olika steg underlättar för patienter att klara av tandvårdssituationen. Metoden kommer ursprungligen från barntandvården i Skövde.

Sist träffar Tandläkartidningen Gunilla Klingberg. Hon är övertandläkare och pedodontist, och sedan januari i år också Tandläkarförbundets ordförande. Hon ansvarar för forsknings- och utvecklingsarbetet på centret.

– Vår forskning handlar främst om att förstå vad olika funktionsnedsättningar innebär för mun och tänder, om patienternas behov och uppfattningar. Själva tandvården är egentligen densamma som för andra patienter, men vi måste hela tiden utveckla sätt att ta hand om patienten, förklarar hon, och fortsätter:

Center med många kompetenser
Mun-H-Center startade sin verksamhet 1995.

Ekonomiskt backas verksamheten upp av Socialstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Mun-H-Center är ett nationellt center. Det finns också nationella center i Jönköping och Umeå.

I Jönköping arbetar man med ovanliga odontologiska tillstånd, som behöver omfattande oral habilitering eller rehabilitering. Umeå har ett kompetenscenter av mer regional karaktär för personer med sällsynta diagnoser.

På Mun-H-Center arbetar yrkesgrupper inom ett flertal kompetenser: sjukhustandläkare, pedodontister, ortodontister, tandhygienister, tandsköterskor och logopeder. Specialister inom bland annat neurologi och neuropsykiatri konsulteras vid behov.